Ledsen
Tänk så många gånger i mitt yrke jag har sagt till både patienter och anhöriga att det är okej att gråta. Och sagt att du behöver absolut inte skämmas för att du gråter när det sagt "förlåt mig" och torkar försiktigt bort tårarna.Det helt normalt och jag finns här om och när du är ledsen. Men tänk när det kommer till mig själv så är det svårt att visa att jag är ledsen till mina allra närmaste. Jag har ju gråtit inför dem det är inte det men när jag gör det är det som att jag fort fort ska sluta. Börja prata om annat som helt plötsligt är mycket "viktigare" just då. Eller skynda torka bort dom snabbt som ögat så det inte syns. Är kanske det att jag inte vill visa att jag är ledsen för jag vet att då gör jag dem ledsna och jag inte vill "belasta" dem. Även om jag till 100% vet att jag inte belastar dom men det är så jag tänker.